ANTECKNINGAR / NOTES
2014/2023
14 inramade fotografier och texter / 14 framed photographs with texts.
SV
Anteckningar är historien om hur jag och Hanna Resvoll Holmsen möts på Varangerhalvön med 110 års mellanrum.
Hanna Resvoll Holmsen (Norge, 1873-1943) var ofta ute själv på fältresor för att studera arktiska växter. Under två somrar tältade hon på Svalbard. Hon reste dit med ett forskningsfartyg som släppte av henne på en strand, så var hon där tills hösten kom och hon blev hämtad igen. Hon hade oftast med sig en kamera på sina resor och fotograferade flitigt. Fotografiet skulle följa henne under hela hennes yrkesverksamma karriär och i Norge anses hon som en pionjär inom tidig färgfotografi.
När jag 2021 hittar en gammal anteckningsbok från 2014 med noteringen: ‘Jag drömde att jag var Hanna Resvoll Holmsen’ minns jag plötsligt den kvinnliga botanist som tidigt 1900-tal bröt mot normer och förväntningar i både sitt yrkesliv och privatliv. 2014 spenderade jag 6 månader i Tromsø, Norge. Det var då jag bestämt gick till Polarbiblioteket för att ta reda på hur många kvinnliga polaräventyrare det fanns i historien. Det var där jag läste om Hanna Resvoll Holmsen för första gången. Sju år senare har Resvoll Holmsens fotografier digitaliserat genom Norges Nationalbibliotek. När jag genom informationen i arkivet förstår att vi varit på Varangerhalvön med 110 års mellanrum, 1909 och 2019, ser jag att vi besökt samma platser. Projektet handlar om vårt gemensamma intresse för naturen, växterna och plats. Jag väver samman våra gemensamma kontaktytor, vår nyfiken på vår omgivningen - som yrkeskvinnor , som forskare och som mödrar.
ENG
Notes is the story of how me and Hanna Resvoll Holmsen meet on the Varanger Peninsula 110 years apart.
Hanna Resvoll Holmsen (Norway, 1873-1943) was often out by herself on field trips to study Arctic plants. For two summers she camped on Svalbard. She traveled there with a research ship that dropped her off on a beach, so she was there until fall came and she was picked up again. She usually took a camera with her on her travels and photographed extensively. The photograph would follow her throughout her professional career and in Norway she is considered a pioneer in early color photography.
When I in 2021 I find an old notebook from 2014 with the note: 'I dreamed that I was Hanna Resvoll Holmsen', I suddenly remember the female botanist who in the early 20th century broke norms and expectations in both her professional life and private life. In 2014 I spent 6 months in Tromsø, Norway. That's when I decided to go to the Polar Library to find out how many female polar adventurers there were in history. It was there that I read about Hanna Resvoll Holmsen for the first time. Seven years later, Resvoll Holmsen's photographs have been digitized by Norway's National Library. When I understand through the information in the archive that we were on the Varanger Peninsula 110 years apart, in 1909 and 2019, I see that we visited the same places. The project is about our common interest in nature, plants and place. I weave together our common areas of contact, our curiosity about our surroundings - as professional women, as researchers and as mothers.
Anteckningar är historien om hur jag och Hanna Resvoll Holmsen möts på Varangerhalvön med 110 års mellanrum.
Hanna Resvoll Holmsen (Norge, 1873-1943) var ofta ute själv på fältresor för att studera arktiska växter. Under två somrar tältade hon på Svalbard. Hon reste dit med ett forskningsfartyg som släppte av henne på en strand, så var hon där tills hösten kom och hon blev hämtad igen. Hon hade oftast med sig en kamera på sina resor och fotograferade flitigt. Fotografiet skulle följa henne under hela hennes yrkesverksamma karriär och i Norge anses hon som en pionjär inom tidig färgfotografi.
När jag 2021 hittar en gammal anteckningsbok från 2014 med noteringen: ‘Jag drömde att jag var Hanna Resvoll Holmsen’ minns jag plötsligt den kvinnliga botanist som tidigt 1900-tal bröt mot normer och förväntningar i både sitt yrkesliv och privatliv. 2014 spenderade jag 6 månader i Tromsø, Norge. Det var då jag bestämt gick till Polarbiblioteket för att ta reda på hur många kvinnliga polaräventyrare det fanns i historien. Det var där jag läste om Hanna Resvoll Holmsen för första gången. Sju år senare har Resvoll Holmsens fotografier digitaliserat genom Norges Nationalbibliotek. När jag genom informationen i arkivet förstår att vi varit på Varangerhalvön med 110 års mellanrum, 1909 och 2019, ser jag att vi besökt samma platser. Projektet handlar om vårt gemensamma intresse för naturen, växterna och plats. Jag väver samman våra gemensamma kontaktytor, vår nyfiken på vår omgivningen - som yrkeskvinnor , som forskare och som mödrar.
ENG
Notes is the story of how me and Hanna Resvoll Holmsen meet on the Varanger Peninsula 110 years apart.
Hanna Resvoll Holmsen (Norway, 1873-1943) was often out by herself on field trips to study Arctic plants. For two summers she camped on Svalbard. She traveled there with a research ship that dropped her off on a beach, so she was there until fall came and she was picked up again. She usually took a camera with her on her travels and photographed extensively. The photograph would follow her throughout her professional career and in Norway she is considered a pioneer in early color photography.
When I in 2021 I find an old notebook from 2014 with the note: 'I dreamed that I was Hanna Resvoll Holmsen', I suddenly remember the female botanist who in the early 20th century broke norms and expectations in both her professional life and private life. In 2014 I spent 6 months in Tromsø, Norway. That's when I decided to go to the Polar Library to find out how many female polar adventurers there were in history. It was there that I read about Hanna Resvoll Holmsen for the first time. Seven years later, Resvoll Holmsen's photographs have been digitized by Norway's National Library. When I understand through the information in the archive that we were on the Varanger Peninsula 110 years apart, in 1909 and 2019, I see that we visited the same places. The project is about our common interest in nature, plants and place. I weave together our common areas of contact, our curiosity about our surroundings - as professional women, as researchers and as mothers.
